Formativ bedömning i lärarens veckorytm

Bedömning uppfattas ofta som provet i slutet av ett avsnitt. Formativ bedömning är en annan sak: kontinuerlig observation under lärandet, vars syfte är att styra nästa steg, inte att ge ett vitsord. Den lever i lärarens vecka som små observationer, inte som en enda stor ansträngning.

Nationella centret för utbildningsutvärdering (Karvi) konstaterade att bedömningspraxis varierar mellan skolor och att samma kunskap kan ge olika vitsord i olika skolor (Atjonen m.fl. 2019). Formativ bedömning är ett sätt att göra bedömningen jämnare och rättvisare för eleven, eftersom feedbacken kommer längs vägen och inte först i slutet.

Små observationer kontinuerligt, inte ett stort prov

Kärnan i formativ bedömning är att lätta på trycket från en enda stor bedömning genom att dela den i många små. När du varje lektion ser var gruppen är hinner du korrigera riktningen innan ett missförstånd hinner slå rot.

I praktiken kan det vara en kort kontroll i slutet av lektionen, ett par frågor som alla svarar på, eller en snabb överblick över vem som kom vidare och vem som blev kvar. Observationen behöver inte vara ett vitsord. Dess uppgift är att berätta för dig och eleven vad som är värt att öva härnäst.

Feedback för framåt, inte bakåt

Värdet i formativ bedömning ligger i feedback som säger vad man ska göra härnäst. “Fyra av sex rätt” ser bakåt. “Du kan redan grundformen; öva härnäst på undantagen” ser framåt. Den senare vägleder eleven; den förra konstaterar bara ett faktum.

Här finns också en fråga om lärarens tidsanvändning. Feedback behöver inte ges på varje uppgift separat. Ofta räcker det att lyfta ett par saker som återkommer i gruppen och vägleda hela gruppen genom dem.

Koppla bedömningen till mål och uppgifter

Bedömning kopplas till mål, inte till ämnen. Om en uppgift övar tillämpning bör också bedömningen se på tillämpning, inte bara på minne. Bedömningskriterierna för den grundläggande utbildningen har preciserats just för likvärdighetens skull (Utbildningsstyrelsen), och de stöder även formativ bedömning: de berättar vilken kunskap uppgifterna bör öva.

Det här hänger direkt ihop med differentiering. Om du differentierar uppgifterna i tre nivåer men bedömer alla med samma måttstock kan en elev som behöver stöd ändå känna att hen misslyckas. Ett sätt är att hålla bedömningens kärnmål detsamma men låta eleven visa sina kunskaper i olika omfattning. Detta behandlas närmare i differentieringsguiden.

Så hjälper Bruukki

Bruukki ger inte vitsord åt dig, och det ska det inte. Det hjälper att göra de uppgifter och material som kopplas till mål och bedömningskriterier. Du kan till exempel be om korta kontrollfrågor om avsnittets tema, eller olika omfattande sätt att visa samma kunskap. AI:n föreslår, du bestämmer vad du använder och hur du bedömer.

Var du kan börja

Allt behöver inte ändras på en gång. Ett sätt är att lägga till en lätt kontroll i slutet av en lektion i ett enda avsnitt och se vad den berättar. När vanan är bekant kan du göra den till en del av veckorytmen. Formativ bedömning är inte extra arbete. Det är ett sätt att i tid se vart undervisningstiden bäst riktas.

Om du vill prova hur uppgifter kopplade till mål ser ut, prova Bruukki gratis. Vi tar gärna emot lärarnas feedback, så berätta gärna om något inte fungerar.

Källor

• Atjonen, P. m.fl. (2019). “Että tietää missä on menossa”: oppimisen ja osaamisen arviointi perusopetuksessa ja lukiokoulutuksessa. Nationella centret för utbildningsutvärdering, publikationer 7:2019 (på finska).
• Utbildningsstyrelsen. Bedömning av lärande och kunnande i den grundläggande utbildningen.

Läs även: differentiering i språkundervisningen utan dubbelt arbete och hur du beaktar läroplanen i läromaterialet.